HHC i världen (del 4)

Theodor Johnsson i Tre Kronor-tröjan

Helsingborgs Hockey Club är en stor förening. Faktiskt en av Sveriges största ishockeyföreningar. Trots att vi redan är många inser fler och fler Helsingborgare hur fantastiskt roligt det är med ishockey och vilken gemenskap som finns i föreningen. Vi växer i antalet för varje år som går men det är inte bara i föreningen som vi växer. Spelare ute i hockeyvärlden som har Helsingborgs HC som moderklubb eller blivit fostrade här ökar i antalet de också. Även om det såklart är tråkigt att behöva säga adjö till omtyckta lagkamrater och vänner unnar vi samtidigt våra spelare att ta sig så långt som de bara kan i sina hockeykarriärer.

I den här intervjuserien är tanken att vi ska kontakta några av de gamla lagkamrater och vänner som tagit klivet ut i den stora världen för att se hur deras liv både på och utanför isen ser ut. Trivs dem? Vad har varit jobbigt? Hur är det att flytta hemifrån i tidig ålder? Vi kan tänka oss att det finns många unga tjejer och killar i föreningen som går och funderar på samma saker som dessa individer redan upplevt.

I del fyra av vår intervjuserie har vi ringt upp och snackat lite med Theodor Johnsson. Theodor har HHC som moderklubb och spelade i Helsingborgs HC från hockeyskolan upp till U16 då han lämnade Helsingborg för att först ta ett år i Rögle och sen ta klivet till Växjös organisation. Inför denna säsongen flyttade Theodor tillbaks till Skåne för att representera SHL-laget Malmö Redhawks. 

Snart har du gjort din första säsong i Malmö. Hur trivs du där nere?

Jag trivs bra! Det är såklart lite omställning att flytta men jag kommer in i det mer och mer. På det stora hela känns allt bra.

Fixar Malmö boendet åt er eller hur ser den situationen ut?

De har lägenheter som man kan hyra av dem i Bellevue så jag bor där nu. Det är många från J20 som bor där i området så det är väldigt kul faktiskt!

Som många hockeyspelare flyttade du hemifrån i tidig ålder. Hur var det? Har nått varit jobbigt?

Jag tyckte bara att det var kul! När jag flyttade till Växjö så bodde jag tillsammans med Viktor Stjernborg som jag kände sedan innan. Vi hade liksom varandra och hade en trygghet i det. Det jobbigaste var att va utan familjen på ett sätt man inte var van vid men då var det extra skönt att men sig en kompis liksom.

Du har ju varit runt lite i olika föreningar nu. Hur har det varit för dig att komma in i nya lag? Kan tänka mig att det inte är helt lätt alla gånger att hitta rätt i nya umgängen?

Ja men kan ju va lite så. Men det är samma på andra ställen också (utanför hockeyn reds. anm.). För mig tycker jag inte att det har varit så svårt. Det är oftast bara bra människor vart man än kommer. Jag har alltid blivit välkomnad på ett bra sätt i de lagen jag varit i.

Innan du flyttade ner till Malmö spelade du i Växjö där du även gjorde din debut i SHL. Hur stort kändes det egentligen och hur nervös är man inför en sån match egentligen?

Det var jävligt stort alltså. Det var ingenting som jag hade förväntat mig inför säsongen så det var sjukt häftigt. Svårt att beskriva faktiskt. Det var ett stort kliv i utvecklingen och ett steg närmre att få spela proffshockey på riktigt så att säga.

Får ni som är unga några tips eller så från de äldre och mer etablerade spelarna i laget inför en sån match?

Man har tränat med dem innan och fått känna på nivån. Sen snackar man med tränarna också. Det är bra grabbar i laget så de vill att man ska lyckas och hjälper till.

På vilket sätt kan de hjälpa till?

De snackar med en och förklarar att man är där av en anledning. Säger åt en att man bara ska fortsätta spela sitt spel och sånt.

På tal om att saker känns stort så har ju du faktiskt fått representera Sveriges landslag! Du har spelat i både U16, U17 och U19-landslaget. Hur kändes det första gången du blev uttagen i ett sånt sammanhang?

Alltså, det var helt overkligt. Tänker om man hade sagt det till sig själv när man var barn liksom. Sjukt häftigt och kul. Man blir stolt.

Förväntade du dig en uttagning?

Skulle inte säga att jag förväntade mig en uttagning men det blir ju mindre och mindre spelare för varje camp som går. Va inte uttagen i den sista truppen men sen ringde dem sent på kvällen dagen innan vi skulle åka och fråga om jag ville med. Det blev lite stressigt där haha. Men nej, det är inget man förväntar sig men man hoppas såklart.

Vilket är det roligaste minnet från landslagssamlingarna?

Kan inte komma på nått speciellt så utan det är hela grejen liksom. Resa runt med massa kompisar och representera Sverige. Få möta andra länder och spela på den högsta nivån. Att jag fick spela med t.ex. Viktor då som jag bodde med gjorde allt lite extra speciellt också.

Inför den här säsongen så bytte du klubb och då blev det som vi tidigare konstaterade en flytt ner till Malmö. Hur kom det sig att du hamnade just där?

Nej, men jag hade ett bra snack med deras sportchef. Det kändes som en bra möjlighet att komma ner och få utvecklas och spela i SHL.

Hur ser det ut när man byter förening? Är det agenter eller tränare som hör av sig eller hör man själv av sig eller hur funkar det egentligen?

Jag har en agent som hjälper mig väldigt mycket med den delen. Det gör allt enklare för mig så jag kan fokusera på hockeyn och släppa det andra lite. Det är skönt att ha den hjälpen. Sen kommunicerar vi såklart genom hela processen.

Agenten kommer med olika erbjudanden till dig typ då eller?

Nja, men vi snackar mycket och så säger han typ ”det finns intresse härifrån” osv och så får man ta ställning till det sen.

Du har ju varit i Växjö länge och jag antar att du skaffat dig många goda vänner där. Hur är det att spela mot sina kompisar efter en sån flytt?

Haha ja, det är rätt speciellt faktiskt men väldigt kul! Det är en match man ser fram emot i kalendern.

Det är ju ingen hemlighet att Malmö inte presterat denna säsongen. Du är ju både ung och ny i laget men känner du press och hur hanterar man en sån situation mentalt?

Jag skulle inte säga att jag känner någon press på det sättet. Vi har ett bra lag som kan göra bra saker tillsammans. Vi gör många bra matcher och visar att vi är bra. Det stärker självförtroendet. Fortsätter vi så kommer det vända och vinsterna kommer börja komma.

Du spelar mest med Malmös A-lag i SHL men du gör även en hel del matcher med Malmös J20. Ni är båda seriernas sydligaste lag så det blir egentligen bara långa resor för er? Hur trött är du på resandet och vad gör du för att få tiden att gå lite snabbare?

Jag har faktiskt inte några problem med resorna. Det är mest kul bara att få spendera tid med sina kompisar och spela kort och kolla på film och såna grejer.

Hur ser en matchdag i SHL ut?

Det börjar med morgonvärmning någon gång under förmiddagen där man känner lite på isen och pucken. Sen efter har vi möten där vi går igenom lite saker sen kommer vi till arenan typ 2,5 timme innan matchen och fortsätter med förberedelserna.

Vad snackar ni om på mötena?

Det kan va lite vad som helst egentligen. Lite power play eller om laguppställningen och sånt.

När vi skulle bestämma datum för intervjun så visste du inte riktigt om du skulle spela med J20 eller A-laget i helgen. Hur ser den processen ut? Kommer det bara fram någon och säger ”imorgon ska du med till Luleå, var redo…”

När man får lite mindre istid i SHL kan det vara bra att hänga med och köra lite med J20. Vi har bra kommunikation så de kan t.ex. säga att man ska va förberedd. Det är såklart att mycket kan hända men vi har ganska bra koll. Man kan se lite när det passar att man kör med J20.

Om vi tar oss lite tillbaka lite i tiden så gjorde ju du många säsonger i HHC innan du flyttade. Från hockeyskolan upp till U16. Kan du nämna några minnen som sticker ut lite?

Det som sticker ut allra mest är cuperna man åkte på. Sen är det vänskapen man hade med alla sina polare!

Har du några kompisar kvar från HHC-tiden?

Ja, jag har kontakt med en hel del av dem! Thomsson och Frelin (idag i HHC A-lag) va jag ofta en line med när vi va yngre. Sen Hassel (idag i Kristianstad IK) och jag spelade mycket med varandra och vi tog klivet från HHC till Rögle samtidigt.

Följer du HHC något idag? Genom typ resultat eller sociala medier?

Ja men det gör jag! Jag försöker ha lite koll på hur det går och man hejar ju på dem. Det är bara kul att följa.

Hur tror du det går för A-laget?

Förhoppningsvis går det bra. Har inte skitbra koll men jag hoppas de tar klivet upp från kvalet som kommer. Det hade varit häftigt!

Vi på HHC gjorde efter säsongen 2021/22 en sammanställning på spelare som har HHC som moderklubb eller som blivit fostrade här (minst tre år i ungdom) och som i dagsläget representerar en elit-förening. I den samanställningen fanns det 17 stycken sådana spelare. När vi gör samma sammanställning efter denna säsongen kommer det vara ännu fler unga spelare som fått chansen. Dom absolut flesta är i din ålder. Vad tror ni det beror på?

Jag vet inte riktigt men det bevisar att man har en bra verksamhet som går i rätt riktning när så många spelare lyckas ta sig till elithockeyn. Det är ett gott tecken på att man gör rätt saker helt enkelt!

Om du bara ser till dig själv. Varför tror du att just du blivit så duktig och fått chansen att spela hockey på elit-nivå? Det finns så otroligt många bra hockeyspelare där ute men alla får inte chansen.

Det krävs mycket tid och energi för att man ska lyckas. Det finns liksom inga genvägar. Man måste träna bra och tycka att det är kul. När man brinner för något blir det mycket roligare. Glädjen till hockeyn har hjälpt mig mycket. Jag gillar processen med träningar varje dag. Gillar man att träna så blir träningarna också bättre.

Du är ju en stabil och positionssäker back som kanske inte gör Michigan-finter under varje match. Hur sticker man ut och syns när man har den rollen?

När man kommer upp på elitnivå så inser man att det handlar mycket om olika roller. Alla förväntas göra olika saker. När man kollar runt på typ YouTube så ser man oftast bara typ Zegras göra Michigan-finter och Erik Karlsson lägga helt sjuka pass men man ser inte att det finns ett helt lag runt omkring dem som gör det möjligt för dem att göra sånt. De som kan mycket hockey ser alla olika roller och vilka som gör dem bra. Man kommer kanske inte komma på det där fem-sekunders-klippet som snurrar på sociala medier men de som kan hockey vet att hockey är mer än så.

Vilken skulle du säga är din bästa egenskap som hockeyspelare?

Haha jag har alltid så svårt för såna grejer… jag försöker bara gå ut och spela liksom. Jag är en allround-back som försöker va pålitlig i försvaret men även hänga med upp och hjälpa till i anfallen.

Vad har du övat mest på?

Just den här säsongen har jag jobbat mycket med skridskoåkningen. Få upp snabbheten i fötterna lite. Det är det jag försöker öva på mest just nu.

Vad är du sämst på?

Haha ja men det är väl skridskoåkningen då. Det är det jag behöver jobba mest på.

Vilken egenskap kan du se hos en annan hockeyspelare och bli lite avundsjuk på? 

Avundsjuk kanske man inte blir men det är coolt att se Zegras och dem här spelarna som gör sjuka finter. Då tänker man ändå att man gärna hade kunnat göra sånt själv men det är mest för att är en cool grej att se på.

Du har ju spelat med en hel del bra hockeyspelare. Vem är den bästa du spelat med?

Just nu så spelar jag med Carl Söderberg. Han har gjort matcher i Stanley Cup-finalen så han är rätt bra haha. Sen Simon Edvinsson (idag i Grand Rapids Griffins, Detroit Red Wings organisation reds. anm.) har jag spelat med i landslaget och han är draftad högt och spås en lovande framtid. Det är dem jag kom att tänka på just nu i alla fall.

Du har ju även mött en hel del bra hockeyspelare. Vem är den bästa du mött?

Jag vet faktiskt inte haha. Jag har ingen så direkt men det finns så sjukt många bra hockeyspelare. Det är inte så att man någonsin möter en lätt spelare så det går aldrig att släppa fokus. Alla man möter har sjukt mycket hockey i sig.

När du spelat i landslaget då. Finns det någon finne eller nått som du mött där och som nu typ spelar i NHL?

Jag vet inte faktiskt. Frågar du om några år kan jag säkert hitta. Det är inte så många 03:or som hunnit dit än men det kommer! Det är många som närmar sig.

Om vi bara på skoj här för ett litet tag låtsas att du nu är gammal och att karriären är över. Du får drömma helt fritt. Hur har drömkarriären sett ut?

Förhoppningsvis har man vunnit nån titel någonstans. SM-guld hade varit jävligt häftigt. Det hade man varit sjukt stolt över.

Jag hoppas att drömkarriären även innehåller att du kommer hem och skjuter upp HHC till SHL inför ett fullsatt Olympiarinken?

Haha ja, det hade varit väldigt coolt faktiskt!

Det går ju snart att göra ett helt SHL-lag på nästan bara Helsingborgare. Kommer ni alla hem samtidigt blir det inget dåligt lag…

Nej, det hade verkligen varit nått speciellt.

Med de fantastiskt orden tackar vi Theodor för att han tog sig tid och snackade lite med oss. Theodor är en ödmjuk kille som har en stor kärlek till ishockeyn. Samtliga personer som man pratar med inom föreningen har bara bra saker att säga om honom. Han har även förstått att om man vill bli så bra som möjligt behöver man inte bara vara en stor talang, för det är det många som är. Man behöver älska att träna, ha respekt för sina med och motspelare samt förstå sina brister och förmågor och det ringar precis in den hockeyspelaren och personen som Theodor är. Vi önskar honom all lycka i hans framtida karriär och liv och hoppas att vi någon gång i framtiden får se honom i HHC-tröjan igen!